Sluta röka - idag

En cigarett innehåller cirka 4 000 skadliga ämnen, bland annat nikotin, tjära, arsenik, bensen och kadmium. Av dessa är nikotin den kemikalie som förekommer mest i cigaretter och andra tobaksprodukter. Det är även nikotinet som gör att du blir beroende av cigaretter. Faktum är att nikotin är lika beroendeframkallande som heroin och kokain.

Hur påverkas du av nikotin?

Nikotinet färdas genom lungorna med blodet och sprider sig till alla delar av kroppen. Det mesta försvinner därefter, men en del blir kvar. Nikotinet påverkar en rad olika kroppsdelar och -funktioner. Till exempel påverkar det ditt hjärta, dina blodådror, din hjärna, samt din metabolism. Nikotin gör att din hy föråldras, din kondition blir sämre och det kan leda till impotens för män och fertilitetsproblem för kvinnor.

Nikotin stillar ångest och ger dig känslor av behag. Det påverkar beroendecentrum i hjärnan och därför blir du beroende av tobak och måste hela tiden röka mera för att stilla abstinensbesvären.

Beroendet är både fysiskt och psykiskt. Det fysiska innebär att du får abstinensbesvär, medan det psykiska gör att du röker på grund av att du annars känner att du saknar något, t.ex. för att det är en del av din identitet.

Det är ingen överdrift att säga att rökning dödar. Rökning påverkar nästan alla organ och din livslängd minskar med upp till 20 år.

Förutom att du skadar dig själv så skadar du även de i din omgivning genom passiv rökning. Då du röker sprids tobaksröken från cigaretten i rummet du befinner dig i. Det hjälper oftast inte att öppna fönster eller dylikt. Röken blir även kvar i textiler och väggar och fortsätter skada omgivningen. Varje år insjuknar fem till tio personer i lungcancer och 400 personer i hjärt- och kärlsjukdomar i Sverige på grund av passiv rökning.

Rökning orsakar en rad olika sjukdomar, till exempel:

Lungsjukdomar

Rökning orsakar olika lungsjukdomar, till exempel KOL. KOL orsakas av att lungorna tar skada främst av tobaksrök. Symptomen innefattar bland annat att du får svårare att andas, du hostar upp slem och du hör ett rosslande ljud då du andas. Det enda sättet att stoppa utvecklingen av KOL är att sluta röka.

Cancer

Rökning är den största påverkbara orsaken till att vi insjuknar i cancer. Rökning orsakar till exempel 90% av alla lungcancerfall. Likaså orsakar rökning andra former av cancer, såsom i livmoderhalsen, njurarna och magsäcken.

Hjärt- och kärlsjukdomar

Tobak har en direkt påverkan på ditt hjärta och dina blodkärl. Tobak orsakar bland annat sämre syreupptagningsförmåga, höjt blodtryck, höjd risk för blodpropp och åderförfettning.

Att sluta röka har en rad fördelar som du känner av direkt och på lång sikt. Både din hälsa och ditt allmänna välbefinnande förbättras avsevärt av att du slutar röka.

Direkta fördelar

De direkta fördelarna är bland annat att din kondition förbättras, du får bättre andedräkt, du får vitare tänder, din hy blir friskare, du luktar bättre, risken för blodpropp minskar, samt att din blodcirkulation och syreupptagningsförmåga förbättras.

Att sluta röka främjar även din privatekonomi. Cigaretter kostar nämligen mellan 12 000-20 000 kronor per år.

Långsiktiga fördelar

Den viktigaste långsiktiga fördelen med att sluta röka är att det främjar din och dina familjemedlemmars hälsa. De långsiktiga fördelarna är bland annat att dina lungor börjar fungera mer normalt och du hostar inte lika mycket. Risken för att du insjuknar i hjärtsjukdomar halveras ett år efter att du slutat röka och risken för mun-, hals-, urinblåse- och matstrupscancer halveras fem år efter att du slutat röka. Risken för lungcancer halveras tio år efter att du slutat röka.

Ett alternativ som blir allt vanligare är medicinsk rökavvänjning. Med medicinsk hjälp kan man vänja kroppen vid mindre nikotin genom att ta bort delar av nikotinbegäret samt minska tillfredsställelsen av en cigarett. Metoden är oftast effektiv. Läkemedel för rökavvänjning skall dock bara ses som ett hjälpmedel när du redan bestämt dig för att sluta röka. Medicin för rökavvänjning ska alltid skrivas ut av en läkare.

Eftersom att nikotin är beroendeframkallande får du abstinensbesvär då du slutar röka. Du kan till exempel få sömnsvårigheter, ökad aptit, kallsvettningar och bli rastlös. Abstinensbesvären kan även leda till ängslighet, irritation och nedstämdhet.

Hjälp för att sluta röka finns att få

Ett bra sätt att tackla abstinensbesvären är att ta kontakt med en stödgrupp, telefonrådgivning eller ladda ner en app som hjälper dig på traven. Till exempel har Sluta-röka-linjen en stödlinje, samt chatt och forum.

Det finns även olika mentala övningar du kan använda dig av för att sluta röka. Ett sätt är att tänka positivt, även om du misslyckats med att sluta röka. Om andra kan göra det kan även du. Påminn dig själv om varför du slutade röka och kom ihåg att det sällan slutar med en cigarett då du känner dig sugen på att röka. Ifall du ändå misslyckas med rökavvänjningen är det bara att börja om på nytt. Till slut kommer du att lyckas!

Livsstilsförändringar är viktiga

Du kan även göra vissa saker annorlunda i din vardag för att hålla beroendet borta. Drick vatten och ät lättare mat, så som sallader och frukter. Undvik kaffe, alkohol och kött, då de gör att abstinensbesvären känns värre, samt håll dig sysselsatt och motionera.

Förutom detta kan du även använda dig av olika hjälpmedel för att sluta röka. Det finns både nikotinersättningar och medicinering som du kan använda dig av. Dessa läkemedel kan till och med fördubbla dina chanser att lyckas med att sluta röka.

Nikotinersättning

Det finns olika nikotinersättningar du kan använda dig av för att sluta röka, till exempel nikotintuggummi, nikotinplåster, e-cigaretter och nässpray. Tanken är att du inte ska behöva cigaretter eftersom du får nikotin i systemet från annat håll. Det gör det lättare för dig att trappa ner på rökningen, då du inte har samma abstinensbesvär som om du direkt slutar använda nikotin. Kom ihåg att du kan bli beroende av nikotinersättningar ifall du är starkt beroende av nikotin. Risken med att använda nikotinersättningar är ändå liten i jämförelse med rökning, då du inte får i dig all de skadliga ämnena från tobaken.

De två främsta medicinerna som hjälper dig att sluta röka är Champix och Zyban. Genom att använda en medicin ökar du dina chanser att bli av med ditt beroende.

Rökavvänjning med Champix

Champix är ett läkemedel som innehåller Vareniklin. Det ger samma effekt som nikotin, men mycket svagare. Samtidigt blockerar läkemedlet dina nikotinreceptorer, vilket innebär att det inte är någon poäng att röka. Ditt begär stillas och till slut avvänjer du dig själv från nikotinet.

Zyban

Zyban innehåller bupropion, ett antidepressivt medel som dämpar abstinensbesvären som uppkommer av att du slutar röka. Läkemedlet påverkar kemikalierna i din hjärna som styr ditt nikotinbegär. Detta innebär att ditt röksug minskar.

Övriga metoder för rökavvänjning

Förutom nikotinersättning och läkemedel finns det även andra sätt att främja din rökavvänjning. Till exempel används hypnos, akupunktur, magnetterapi, laserterapi och örter. Oftast har forskning inom dessa områden dock inte kunnat påvisa att de här metoderna verkligen fungerar.

Snus är en tobaksform och innehåller därmed samma skadliga ämnen på samma sätt som cigaretter. Snus innehåller till exempel nikotin som gör att du blir beroende av det.

Att sluta snusa är lika viktigt som att sluta röka. Snus skadar din hälsa på flera sätt. Till exempel skadas ditt tandkött och dina tänder. Snus innehåller cancerframkallande ämnen och orsakar cancer i bukspottskörteln. Snus kan även skada muskler och leder, samt påverka kvinnors fertilitet.

Denna artikel handlar om att sluta röka, men det som sägs här kan även tillämpas på snusning och att sluta snusa. Du kan sluta snusa genom att använda dig av stödgrupper, nikotinersättning, samt läkemedel. Några andra tips för dig som är beroende av snus är att minska på snusanvändningen genom att övergå till minisnus och portionssnus, samt använda snus utan nikotin.